Ted Valentin gjorde mig uppmärksam på film- och tv-serie-sajten HDMT.net. Utan några indikationer på vem som ligger bakom sajten strömmas filmer helt gratis direkt i webbläsaren med god kvalitet.
I en text på sajten kan vi läsa om inställningen till upphovsrättslagarna. Där förklaras att materialet är tillgängligt för alla fans i hela världen. De uppmanar också tittarna att införskaffa lagliga DVD:er för att visa sitt stöd till de som producerat filmerna.
Allt material hämtas “från Internet”. Rick Falkvinge kopplar tjänsten till piratscenen och skriver att det här “sparkar stjärt” med allt annat. Inklusive hajpade Voddler.
Tommy Sundström har skrivit Användbarhetsboken som innehåller konkreta råd kring hur man gör sin webbplats mer användbar och tillgänglig. Nyttigt för alla som publicerar för webbläsaren.
Tekniken är inte i fokus. Här handlar det om design, interaktion, tillgänglighet och e-handel. Boken är utgiven av Studentlitteratur men når ändå inte ut till alla som borde läsa den.
Därför kommer Tommy Sundström att göra den fri. I bloggform kommer det ett nytt avsnitt om dagen. Start nu på onsdag.
- Man skriver inte en bok för att tjäna pengar, man skriver den för att man har något man vill berätta. Genom att lägga ut Användbarhetsboken på webben får jag en chans att tipsa om hur man gör användbarare, tillgängligare webbplatser varje gång någon funderar på hur hon ska göra och googlar efter det, säger Tommy.
Ted Valentin har precis lanserat Blogipedia. En sajt som samlar fakta och åsikter från bloggar. Medlemmarna kan sedan etikettera fraserna som fakta, positivt, neutralt eller negativt.
Den här tjänsten kan bjuda på såväl lärdomar som lustigheter. En viss risk att den blir ett beroendeframkallande tidsfördriv finns också. Se bilden ovan som ett smakprov och smaka sedan själv.
Twingly har något jättespännande på gång. Det adresserar problemet med att hålla koll på både överflödet av information och det stora antalet tillgängliga nyhetsskällor. Samtidigt läggs en social dimension på lösningen – trots att fokus ligger på ämnesområden snarare än avsändare.
Twinglys kanaler låter dig sätta upp ett socialt filter på nyhetsflöden och realtidssökningar. Resultatet blir två vyer. Vyn för det inkommande visar det kompletta flödet. Vyn för det populära filtreras fram med hjälp av människors reaktioner i form av realtidssök, länkdelning, kommentarer och gillande.
På Twinglys blogg kan vi se hur det ser ut när en kanal sätts upp för ämnet “Spotify”. I realtid visas den flödande informationen. Den delmängd av informationen som väcker mänsklig uppståndelse visas under poppisfliken.
Tjänsten kan komma att bli ett av de vassaste verktygen i verktygslådan för de allt fler företag som nu avser att bevaka sitt varumärke på den sociala webben. Även för den som av rent hobbyintresse vill följa ett ämne finns här mycket att hämta.
Artikeln har några dagar på nacken men DN förklarar närmare hur det är tänkt att fungera. Du kan också läsa hur det fungerar hos Pelletsmaskinen. Twinglys Martin Källström förtydligar i kommentarerna.
Värt att notera är att Twingly initialt inte kommer låta användarna skapa kanaler själva. Den 1 oktober bjuds betatestarna in.
Stockholms tingsrätt verkställer musik- och filmbolagens önskan. De kräver att leverantören Black Internet kopplar bort sin kund Pirate Bay från nätet. Annars hotar ett vite på en halv miljon kronor.
Filmbolagens svenska advokat Monique Wadsted och skivindustrins företrädare Peter Danowsky lämnade in den stämningsansökan som nu lett till vitesföreläggandet mot Black Internet. De krävde att internetleverantören skulle “omöjliggöra för internetanvändare att besöka och använda sig av intrångstjänsten”.
De sociala nätverken och sajterna används allt flitigare av polisen vid utredning av ungdomsbrott skriver Dagens Nyheter.
— Ofta är ungdomarna bättre än oss i att ha koll, ett vittne eller en målsägare kan säga ”jag har sett honom på internet, det är den killen”, säger spaningsbefälet Ulrika Lundström Karlsson.
Ingenting utelämnas
På internet är ofta Facebook, Bilddagboken eller Flashback. Den som varit runt och tittat lite ser hur dialogen går. Ibland tar det bara en kort stund till dess att gärningsman och brottsoffer som är hemliga i media publiceras med namn, bild, hemadress och övrig information. Ingenting är för stort eller för litet för att utelämnas.
“Jag tänker ge er en detalj ni kan få spekulera i hur mycket ni vill. För två veckor sen i skolan i en korridor där många såg på hamnade X och Y i bråk. X klippte till och sparkade Y så att han började blöda ur munnen. X skrek att hon hatade honom och att Y hade förstört hennes liv. Y försvarade sig knappt, o sen kom lärare o skiljde dem åt.”
(Citat från en diskussion om ett uppmärksammat fall. Namnen bortredigerade av mig.)
Ulrika Rudqvist skrev för ett tag sedan ett inlägg på sin blogg. Om Flashback haft en tidning skulle Aftonbladet och Expressen få svårt att hänga med, menar hon. Det ligger någonting i detta. Samtidigt är nätets mötesplatser också informationskälla för pressen. Förhoppningsvis kontrolleras fakta innan de publiceras som uppgifter att “spekulera i hur mycket ni vill”.
Starka drivkrafter
Efter att ha läst hur diskussionerna går växer en bild fram av hur det fungerar. Människor är nyfikna. De vill lösa fall. Brott har alltid fascinerat. Att läcka uppgifter ger en kick av uppmärksamhet. Starka drivkrafter som för mig är ett bevis på att fenomenet kommer att finnas kvar för alltid.
Frågan är hur det påverkar våra medier. När den opolerade versionen görs tillgänglig på “nya” platser blir traditionella medier endast bilagor till berättelsen. Ofta länkas nyhetsartiklar in i diskussionen med sarkasm, som ett bevis på att medierna är långsamma.
Nya utmaningar för medierna
Niclas Strandh skrev på Mindpark igår om skvallrets nya verklighet. De sociala medierna ger både fördelar och nackdelar – och en utmaning för de traditionella.
— Rykten färdas fort och genom att användarna själva skapar sina nätverk så kommer vi se att fler och fler “avslöjanden” kommer att vara från amatörer direkt ut till publiken snarare än i kvällspress och skvallertabloider. För traditionella medier kommer det till en punkt att antingen ändra sig eller gå under, skriver Strandh.
Att amatörer talar direkt till publiken såg vi redan för ett drygt år sedan. Då var det Englas mamma som öppnade en egen blogg för att få ge sin version. Utan att bli “redigerad eller censurerad av pressen”. Inskickade mobilbilder från händelser är ett annat tecken på att media inte hänger med utan publikens hjälp.
Nya mediers påverkan på samhället
När polisen nu krypterat sitt kommunikationssystem blir det ännu svårare för traditionella medier att hänga med. Trenden är tydlig. Nyheter är inget som trillar ned i brevlådan på morgonen. Nyheter är ett ständigt pågående samtal. Utanför tidningshusen.
Att även polisen intresserar sig för detta samtal känns därför inte alls konstigt. Men i ett övervakningssamhälle som detta får vi hoppas att de liksom pressen lär sig sortera bort vad som är rätt och vad som är brus.
Att bli upplockad av polisen enbart på grund av lösa rykten på en blogg känns inte som något trevligt scenario. Samtidigt kan de nya nischade dreven få stora konsekvenser på det personliga planet också utan polisens inblandning. Ofta är det nog lättare att förklara sig oskyldig inför polisen än en lavin av rykten på nätet.
Videoklippet ovan illustrerar när någons fylla blir 4-stjärnig underhållning för 10 000 tittare på YouTube.1
De nya medierna påverkar hela samhället. På gott och ont.
Joakim Jardenberg har kört högaffeln i Spotifys siffror och luckrat upp några intressanta sådana. Utgångspunkten är de 99 kronor han betalar för sitt reklamfria premiumkonto.
Det finns ingen direkt koppling mellan antal lyssningar och ersättning till artisten.
Av de 99 kronorna går 60 kronor till musikbolagen. Den största delen av dessa pengar går till att täcka kostnader för affärsutveckling. Ersättningen till artisterna varierar starkt. I snitt blir det runt 10 procent.
Summan blir i slutänden att av min månadsinbetalning på en hundring återstår en ca femma att fördelas till de artister jag lyssnar på, sammanfattar Jardenberg.
Musikbolagen borde vända på steken, de säger ju att artisterna måste överleva. Med andra ord behålla en femma själva och låta upphovsmännen få dela på den dryga 50-lappen.
Siffror har visat att musikbolagen tjänar mer pengar på Spotify än på iTunes. Kanske beror det på bolagens ersättningsmodeller till artisterna i kombination med förmånligt delägarskap.
Igår läste vi hur Magnus Uggla kände sig penetrerad bakifrån av Sony. Idag är det Petter som rappar fram kritik mot hur bolagen ersätter sina artister när de blivit spelade via Spotify.
— Jag har själv försökt fråga flera personer på skivbolagen, mitt och andras, hur mycket en artist tjänar när en låt spelas på Spotify. Men det svarar bolagen inte på, säger Petter till Aftonbladet. Han vill också poängtera att han inte är kritisk mot tjänsten Spotify och använder den flitigt för egen del.
Universals vd Per Sundin vill inte berätta vilken ersättning artisterna får. Men Aftonbladet presenterar siffrorna 1–2 öre per lyssning som går till artisten. Enligt Norska Dagbladet så låg ersättning som 0,0003 kronor per lyssning.
Vad som gör berättelsen intressant är att de största krigarna för artisternas ersättningar, det vill säga musikbolagen, agerar på detta sätt mot sina egna artister.
Martin Lindkvist och Robert Birming som ligger bakom den svenska sociala bokmärkessajten Pusha öppnar nu upp för dialog.
Det allt mer populära mikrobloggandet har fokus på personer snarare än ämnesområden. Som ett komplement inriktat på sakfrågorna öppnar nu Qvaq dörrarna för samtal. Ett mikroforum, helt enkelt.
Qvaq låter vem som helst att med lätthet skapa och deltaga i diskussionsgrupper baserade på egna intressen – oavsett hur stor eller liten frågan är, förklarar de.
Tjänsten är fortfarande under utveckling. Men redan nu finns ett API, något som också kommer att byggas ut med mer funktionalitet precis som sajten.
Google Reader blir ett allt vassare verktyg för såväl gammelbloggaren som mikrobloggaren. Nya finesser har lagts till.
Bland dessa finns möjlighet att skicka poster direkt till bland annat Blogger, Facebook, Delicious, Twitter eller valfri tjänst. Allt sätts upp under inställningarna i din Google Reader.
Ytterligare en fin nyhet är något för den som likt mig i bland inte hunnit gå igenom alla nyheter på ett litet tag. Då gäller ett bett i det sura äpplet och inse att det inte går att läsa allt.
För dessa stunder har Google Reader berikats med möjligheten att markera allt som är äldre än en dag, en vecka eller två veckor som läst och klart.
