Skapa engagemang med transparenta medier

Mannen med den längsta svansen av alla, Chris Anderson, har intressanta inlägg på sin blogg. Det handlar om att göra verklighet av allt snack. Om radikal transparens och webbtidningstrender inför det kommande året.

Han har valt att förklara det hela med den pedagogiska då och nu-modellen. Jag tycker det är väl valda exempel som lätt triggar iväg tankarna på en spännande resa.

Media då och nu

Då: Bokmärken och vanor får oss att besöka webbsajter. Stora portaler regerar.
Nu: Sökmotorer och bloggar visar oss vägen. Vi tittar in på sajten och försvinner fort igen. De-portalisering.

Då: Medier som föreläsningar. Media föreläser, besökarna läser. Punkt.
Nu: Medier som Konversationer. En mix av traditionella medier, bloggar, kommentarer och den sociala webben.

Då: Folk läser i webbläsaren. Sajtägaren bestämmer inramningen. Kanske kan man betala lite för att få lite extra.
Nu: Innehåll är utklippt ur sitt sammanhang. Folk läser via RSS. Medierna är splittrade från tidning till molekyler och spisas som atomer. Allt är gratis.

Då: Sajtägaren kontrollerar sajten. Redaktörer väljer innehåll.
Nu: Sajtägaren delar kontrollen med besökarna. Redaktörer modererar konversationen.

Den moderna redaktörens roll

Kort och gott, den moderna redaktörens roll är att katalysera och kuratera. Anderson kallar medier av detta slag för transparenta medier.

Sex genomskinliga tips

Han ger dessutom några handfasta tips för den transparenta redaktionen — både dess fördelar och risker.

  1. Visa vilka ni är. Visa människorna bakom redaktionen. Låt alla blogga. Visa hur er redaktion är uppbyggd. Det skapar personlig prägel men samtidigt finns risk för oönskad uppvaktning.
  2. Visa vad ni jobbar med just nu. Berätta och allmänheten kanske kommer med tips. Skörden blir större men risken finns att någon norpar ert uppslag.
  3. Låt innehållet växa fram. Publicera det ni vet, fyll sedan på och redigera när ni vet mer. Kanske vill andra fylla i, likt en Wiki. Det skapar gemenskap, engagemang och risken för felaktigheter minimeras. Risken är att det egna arbetet läggs åt sidan, att man förlitar sig på allmänheten allt för mycket.
  4. Premiera allmänhetens initiativ och ge dem respekt. Se kommentarer lika värdefulla som själva artikeltexten, göm inte undan dem. Det ger ett maximerat deltagande och engagemang. Risken som finns är, som alltid, sabotörer.
  5. Låt folk bestämma vad som är bäst och mest intressant. Istället för att välja ut det snaskigaste så låt folk rösta som på sajter som Digg. Fördelen är att det som lockar flest kommer först. Risken finns att folk är snaskigare än er och det sunkigaste kommer främst.
  6. Wikifiera allting. Låt folk hjälpa till med att snida fram artiklarna. En knapp kan användas för att plocka fram er originalversion. Fördelen är att ni får levande och växande artiklar. Risken är att det blir allt för många kockar och en riktig soppa av alltihopa, något som blir helt ospisbart.

Även om du tycker att “radikal transparens” mest liknar “absolut anarki” så tycker jag att det finns mycket intressant i detta. Kanske behöver man inte bli radikal, men att inspireras och plocka delar ur detta är någonting jag tror på starkt.

Välj livet framför döden

Under de över 10 år som svenska tidningar har funnits på webben har det inte hänt jättemycket. Det finns en stor potential i att öppna upp sin redaktion och bjuda upp till gemensam dans. Trots sin paradox: i kontrollerade och fria former.

Jag skulle vilja vara lite fyndig och säga så här…
Tidningen är gjord av döda träd — ta inte med den modellen ut på en levande webb!

Vill du veta mera? Läs mer här…

The Long Tail: What would radical transparency mean for Wired? (Part 1)
The Long Tail: What would radical transparency mean for Wired? (Part 2)

Och du… läs gärna Jeff Jarvis sansade reflektioner kring Chris Andersons resonemang:

BuzzMachine: ‘Radical’ transparency

Andra bloggar om: , , , .

4 Responses to “Skapa engagemang med transparenta medier”

  1. sonitus.org » Blog Archive » Skapa engagemang med transparenta medier Says:

    [...] Beta Alfa 2.0 [...]

  2. Beta Alfa 2.0 » Framtidens faktakoll får vi sköta själva? Says:

    [...] Även jag finner det intressant. Samma resonemang återfinns hos Chris Anderson som en risk-komponent för de transparenta medierna. [...]

  3. Citizen Media Watch » Tomorrow’s journalism - less fact checking? Says:

    [...] 2006-12-17: Don’t miss Paul Gillin’s comments to this post. Also, Swedish blogger Beta Alfa comments (my, somewhat free, translation): I too findthis interesting. The same reasoning can be found with Chris Anderson, pointing at a risk component of transparent media. It doesn’t sound too strange since we often see people making corrections in the article’s comments field. And the articles are being updated. With a wiki-based thinking more responsibility might be turned over to the visitors. On the other hand I don’t think you can attract a large audience if you keep on publishing shitty drafts – especially if they are downright erroneous. [...]

  4. Beta Alfa » Måndag: Gränssnitt, ägg, silverljus, transparens, fildelarfångst och tydliga länkar Says:

    [...] även det tidigare inlägget: Skapa engagemang med transparenta medier. Andra bloggar om: [...]

Leave a Reply