Nollningsbeteende
Ulf Andersson, befäl vid polisens länskommunikationscentral i Stockholm, talar klarspråk kring den så kallade “nollningen”:
“De kanske kallar det nollning. Men jag skulle mest säga att de super.”
En av anledningarna till hans uttalande är följande:
“Hittades naken och medvetslös med naziklotter på kroppen. Först tvingades 15-åringen klä av sig. Sedan ritade kamraterna nazistsymboler på hans kropp. Pojken hittades svårt alkoholförgiftad i ett skogsområde i Stockholm.” (Aftonbladet)
Syftet med detta inlägg är inte att vara en moralpredikare (har själv varit en full nolla och skulle vara en kålsupare om jag påstod annat) men helt klart verkar det som om vissa nollningscermonier mer handlar om sadism än teambuilding.
Människan har en förmåga att bete sig ganska märkligt ibland.