Fp ville få journalist att spionera på s
Folkpartiets mörka sida bjuder ständigt på nya ögonbrynshöjare:
“Folkpartiets tredje namn på riksdagslistan i Göteborg - Anders Jonell - har 51 ärenden för skulder till stat och kommun registrerade hos kronofogden.”
(Expressen)
Kanske är det just vetskapen om sin egen mörka sida som dataintrånget försökte användas likt en dimridå. Nya uppgifter ger en ny bild av hur det gick till när media kontaktades angående partiets vetskap om inloggningsuppgifter till SAPnet.
“Folkpartiet ville att massmedierna skulle jaga skandaler om socialdemokraterna. Det säger Per Jodenius, tidigare pressekreterare i Liberala Ungdomsförbundet, i polisförhör.”
(Aftonbladet)
“Jakobssons uppmaning att berätta för en journalist syftade till att reportern själv skulle kunna ta fram ofördelaktiga uppgifter för s, hävdar Jodenius. Expressenjournalisten Niklas Svensson säger även han att han fick lösenordet i detta syfte.
…
Enligt Jodenius har Jakobsson uppmanat honom att ljuga om hur många
gånger han själv loggat in i s-nätverket, och säga att han själv inte utnyttjat uppgifterna.”
(SVT)
Jag har ibland funderat över hur eniga alliansen egentligen är. Med exempelvis de kompromisser som centern har fått ställa upp på. Mycket av den politiska drivkraften kommer från den egna ideologin.
Att partitopparna är eniga och gör gemensamma kampanjer är en sak, men vad partimedlemmarna och riksdagsledamöterna tycker kan vara något helt annat.
För ett tag sedan gjorde Tidningsutgivarna en undersökning där de ville ta reda på riksdagsledamöternas syn på tryckfrihet. På frågan om organisationer skall få skadestånd för mediepublicering var hela 73 procent av fp:s ledamöter positiva. 69 procent tycker skadestånden idag är på tok för låga.
Dessa siffror klingar inte helt i paritet med partitoppens agerande tycker jag.
Inte heller stämmer de andra “skandalerna” bland partitopparna med den politiska agendan kring fuffens sysslor.
Att dra några större slutsatser av detta tänker jag inte göra, men man börjar undra hur pass eniga de eniga egentligen är. Och vad tycker egentligen centerns medlemmar om att lägga miljöfrågorna på is. Osv.
Även inom folkpartiet tycks kritiken mot partitoppen vara frän. Något av en klyfta finns. Därför är det en relevant fråga - hur förankrad är alliansen i inkluderade partier, egentligen. Jag tänker sakfrågor bortom valkampanjen.
Vad man än tycker om alliansens politik är det en fråga värd att fundera över. Mitt resonemang är inte primärt av politisk karaktär, försöker se på det i termer av marknadsföring och organisationsfrågor. Volvo och Renault.
Även de som en gång var nykära kan börja gräla när äktenskapet är fullbordat, tonåringarna gör revolt och smekmånaden är över.
Så fungerar livet.
Andra bloggar om: folkpartiet, alliansen, val2006, politik, media.