Sprattelgubbar och självironi
Är sprattelgubben den perfekta metaforen för både fyrhjulsdrift och ledvärk eller är det en slump att både BMW och Panodil använder en sådan i sin nuvarande tv-reklam?
Eller är det en ny trend, att sprattla?
På tal om tv-reklam så är det en annan sak jag funderar på. Är det så enkelt att man kan tvätta bort sin smutsiga stämpel med hjälp av en gnutta självironi? Tänker på Skandias slogan “med vårt rykte…”.
Jag är tveksam. Kan inte effekten bli den motsatta? Istället för att tvätta bort sin stämpel som ett fuskande företag utan moral så håller man ryktet om skandalerna vid liv?
Om de verkligen tror att de är på rätt spår skulle de löpa linan fullt ut och byta namn till Skandalia - jättefestligt. Nu var det jag som var ironisk.